Vietnamesisk parlör
Officiella språket i Vietnam
Den här sidan är en parlör.
Vietnamesiska talas i Vietnam. Om ett ord uttalas med olika betoning ändras betydelsen. Grammatiken är relativt enkel, man har tex inga böjningsformer på verben.
Uttalsguide
Det vietnamesiska uttalet är baserat på det latinska alfabetet. Stavningen är fonetisk, en viss bokstav eller grupp av bokstäver uttalas i stort sett alltid på samma sätt.
Vokaler
- a
- som 'a' i "far": ba.
- ă
- som 'a' i "farsa": chăn.
- â
- like 'u' in "hut", except shorter: sân.
- e
- som 'ä' : che.
- ê
- som 'e' : cà phê.
- i
- som 'i' i "sila" : pin.
- o
- ungefär som 'å' i "å": lý do.
- ô
- ungefär som 'å' i "å": á-lô.
- ơ
- som 'ö': bơ.
- u
- som 'o' i "ko": Na Uy.
- ư
- ungefär som 'u': thư.
- y
- som ett kort i-ljud
Konsonanter
- b
- som 'b' i "bad".
- c
- som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
- d
- i syd, som dj i djonk; i norr, som 'dzz'.
- đ
- som 'd' i "du".
- g
- som 'g' i "go".
- h
- som 'h' i "hand".
- k
- som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
- l
- som 'l' i "lat".
- m
- som 'm' i "mor".
- n
- som 'n' i "nog".
- p
- som 'p' i "pigg".
- r
- som amerikanskt/irländskt rullande 'r' som i "rock".
- s
- som 's' in "hiss".
- t
- som 't' i "timme".
- v
- som 'v' in "viktig".
- x
- som 's' i "hiss".
- ch
- i början av en stavelse som 'tsh' i "tchad"; i slutet, som 'ck' i "tack".
- gh
- som 'g' i "go".
- kh
- Olika i olika delar av landet. I syd ungefär som 'ksch' (k följt av ett sje-ljud som i schäfer). I norr något mindre k och mer sje-ljud.
- ng
- som 'ng'
- ngh
- Som 'ngj'
- ph
- Som 'f'.
- th
- Som 't'.
- tr
- Olika i norr och söder. 'tsh' eller 'trrr' (t följt av ett amerikanskt rullande r) eller ett mellanting mellan dessa båda.
Vanliga ljudsammansättningar
- gi
- i syd, som 'j' ; i norr, som 'zzz' i "zzzumm".
- qu
- i norr som 'kw' i "tae kwon do", i söder som 'w' i "whiskey"
- uy
- som 'whi' i "whiiskey".
Betoning
- a
- neutral ton, monotont kyrkoljud
- á
- hög stigande ton, som i ett förvånat "va!?"
- à
- låg ton, som i ett överdrivet "suck!"
- ã
- hög bruten ton, som i näh-äh! i högt tonläge.
- ả
- fallande, sedan stigande, som i serietidnings "boing"-ljud...
- ạ
- låg bruten ton, som i näh-äh! i lågt tonläge.
Fraslista
Personliga pronomen (jag, du osv) är bland det svåraste i vietnamesiska. Det beror helt på hur man förhåller sig till den man pratar med.En något yngre person kallar man "em". En något äldre manlig person kallar man "anh". En något äldre kvinnlig person kallas "chi". Orden för "jag" är samma ord som för du. Om du är yngre än den du pratar med så kallar du dig själv "em" osv.Sedan finns en mängd andra ord för barn, äldre personer, vänner och släktingar som är lite svårt att lära sig.Det formella ordet "toi" (tåjj) för "jag" kan man använda som turist i de flesta fall. För "du" så kan man lära sig "em", "anh" och "chi" vilket en turist kan komma undan med i de flesta fall.
Grunder
Vanliga skyltar
|
- Hej.
- Chào (em / anh / chị). (Som Ciao på italienska)
- Hej. (i telefon)
- Á-lô. (a-lå)
- Hur mår du?
- (Em / Anh / Chi) Khỏe không? (kwoe kshong?)
- Tack.
- Cảm ơn. (Kamm önn)
- Bra, tack.
- Khoẻ, cám ơn.
- Vad heter du?
- Tên của anh/em/chi là gì?
- Jag heter ______ .
- Tên của tôi (anh / em / chi) là______.
- Trevligt att träffas.
- Varsågod
- Ja
- phải, đúng
- Nej
- không phải
- Ursäkta mig
- Xin lỗi.
- Förlåt
- Tôi xin lỗi
- Hej då
- Tạm biệt!
- Hej då (mindre formellt)
- Bai bai!
- Jag kan inte prata namn på språket [bra].
- Tôi không nói tốt...
- Pratar du engelska?
- Bạn biết tiếng Anh không?
- Finns det någon här som pratar engelska?
- Ở đây có ai biết tiếng Anh không?
- Hjälp!
- Giúp tôi với; Cứu tôi với!
- Se upp!
- Cẩn thận! Coi chừng!
- God morgon
- Xin chào
- God kväll
- Xin chào
- God natt
- Tạm biệt
- Jag förstår inte.
- Tôi không hiểu
- Var är toaletten?
- Nhà vệ sinh ở đâu?
- Hur gammal är du?
- Anh/Em/Chi bao nhiêu tuổi ?
- Jag är 35 år gammal
- Tôi được ba mươi lăm tuổi.
- Hur mycket kostar den här?
- Cái này giá bao nhiêu?
Frågor
- Vad?
- Cái gì?
- Vem?
- Ai ?;
- Var?
- Ðâu?
- När?
- Khi nào? Lúc nào
- Varför?
- Tại sao?
- Hur?
- Làm sao?
- Hur mycket?
- Bao nhiêu?
- Hur många?
- Bao nhiêu cái?
- Hur långt?
- Bao nhiêu xa?
Problem
- Lämna mig i fred.
- Hãy để tôi yên!
- Rör mig inte!
- Đừng động vào tôi!
- Jag ringer polisen.
- Tôi sẽ gọi cảnh sát!
- Polis!
- Cảnh sát!
- Stopp! Tjuv!
- Đứng lại! Kẻ trộm!
- Jag behöver din hjälp.
- Tôi cần bạn giúp
- Det är en nödsituation.
- Đây là một trường hợp khẩn cấp
- Jag är vilse.
- Tôi lạc đường
- Jag har förlorat min väska.
- Tôi bị mất túi xách
- Jag har förlorat min plånbok.
- Tôi bị mất ví
- Jag är sjuk.
- Tôi ốm
- Jag har skadat mig.
- Tôi bị thương
- Jag behöver en doktor.
- Tôi cần một bác sĩ
- Kan jag få låna din telefon?
- Tôi có thể dùng điện thoại của bạn không?
- Doktor
- bác sĩ
- Ambulans
- xe cứu thương
- Magont
- Ðau bụng
- Huvudvärk
- Nhức đầu
Nummer
- 0
- cê-rô (se-rå)/không
- 1
- một (mått)
- 2
- hai ("haj")
- 3
- ba (ba)
- 4
- bốn ("boånn?")
- 5
- năm ("namm")
- 6
- sáu (sao)
- 7
- bảy (baäj)
- 8
- tám (tamm?)
- 9
- chín ("tshinn")
- 10
- mười (muöjj)
- 11
- mười một (...)
- 12
- mười hai (...)
- 13
- mười ba (...)
- 14
- mười bốn (...)
- 15
- mười lăm (...)
- 16
- mười sáu (...)
- 17
- mười bảy (...)
- 18
- mười tám (...)
- 19
- mười chín (...)
- 20
- hai mươi (...)
- 21
- hai mươi mốt (...)
- 22
- hai mươi hai (...)
- 23
- hai mươi ba (...)
- 30
- ba mươi (...)
- 40
- bốn mươi (...)
- 50
- năm mươi (...)
- 60
- sáu mươi (...)
- 70
- bảy mươi (...)
- 80
- tám mươi (...)
- 90
- chín mươi (...)
- 100
- một trăm (...)
- 200
- hai trăm (...)
- 300
- ba trăm (...)
- 1000
- một ngàn/nghìn (...)
- 2000
- hai ngàn/nghìn (...)
- 1,000,000
- một triệu (')
- 1,000,000,000
- một tỹ/tỷ (...)
- 1,000,000,000,000
- một ngàn/nghìn tỹ/tỷ
- nummer _____ (tåg, buss, etc.)
- số _____ ("så")
- halv
- nửa (...)
- mindre
- ít hơn (itt hön)
- mer
- hơn (hön), thêm (tehm)
Tid
- nu
- bây giờ (bäjj jö)
- senare
- lát nữa (...)
- före
- trước (...)
- morgon
- sáng (...)
- eftermiddag
- chiều (...)
- kväll
- tối (...), đêm (...)
- idag
- Hôm nay
- imorgon
- Ngày mai
- igår
- Hôm qua
- sekund
- Giây
- minut
- Phút
- timme
- Giờ
- Hur mycket är klockan?
- Mấy giờ rồi ?
Klockslag
- ett på natten
- một giờ sáng (mått jö sang)
- sju på morgonen
- lunch
- Buổi trưa
- ett på eftermiddagen
- sju på kvällen
- midnatt
- danh từ
Varaktighet
Dagar
- Måndag
- Thứ Hai ( = Dag 2)
- Tisdag
- Thứ Ba ( = Dag 3)
- Onsdag
- Thứ Tư ( = Dag 4)
- Torsdag
- Thứ Năm ( = Dag 5)
- Fredag
- Thứ Sáu ( = Dag 6)
- Lördag
- Thứ Bảy ( = Dag 7)
- Söndag
- Chúa Nhật
Månader
- Januari
- Tháng một ( = Månad 1)
- Februari
- Tháng hai ( = Månad 2)
..
- December
- Tháng mười hai ( = Månad 12)
Årstider
- Vår
- Mùa xuân
- Sommar
- Mùa hè, mùa hạ
- Höst
- Mùa thu
- Vinter
- Mùa đông
Skriva tid och datum
Färger
- Färg
- Màu
- Blå
- Màu xanh da trời (himmelsblå)
- Grön
- Màu xanh lá cây
- Gul
- Màu vàng
- Vit
- Màu trắng
- Svart
- Màu đen
- Röd
- Màu đỏ
- Brun
- Màu đà
- Grå
- Màu nâu
Transport
Buss och tåg
Vägvisning
- Höger
- Phải
- Vänster
- Trái
- Fram
- Trước
- Bak
- Sau
- kilometer
- ki lo mét
- Karta
- Bản đồ
Taxi
Boende
- Ett rum
- một phòng
- med bad
- có phòng tắm
- för en person
- cho một người
- toalettpapper
- giấy đi cầu
- Handduk
- khăn lông
- Filt
- mền
- Nyckel
- chìa khóa
- Hur mycket per natt?
- Một đêm bao nhiêu?
Pengar
Mat
- meny
- menu, thực đơn
- dricka
- Uống
- Äta
- Ăn
- Kaffe
- cà phê
- Öl
- bia
- Vin
- Rượu
- Frukost
- ăn sáng
- Lunch
- Ăn trưa
- Middag
- Ăn tối
- Kött
- Thịt
- Nötkött
- Thịt bò
- Kyckling
- gà
- Gris
- heo
- Räkor
- tôm
- Fisk
- cá
- RI
- s : Cơm
- FIsksås
- nước mấm
- Vatten
- nước
Bar
- Öl
- bia
Shopping
- Min storlek är
- Size của tôi là ..
- skjorta
- cái áo shơ mi
- byxor
- cái quần dài
- Skor
- Ðôi dầy
Att köra
- bensin
- Xăng
- olja
- Dầu, nhớt
- luft
- Hơi
- vatten
- Nước
- Batteri
- Bình điện
- Däck
- Bánh xe
- Jag är vilse
- Tôi bị lạc
- Bensinstation
- Trạm xăng
Myndigheter
Att lära sig mer
- Hur säger man _____ ?
- Vad heter det här/det där?